Igår när jag kom hem så hade jag fått ett meddelande av mamma att vår hund drabbats av en tarmomvridning och inte gick och rädda.. OBS!! Inte Hilton på bilden, utan vår andra hund Izo som jag tyvärr inte har någon bild på här på min dator. Blev såklart ledsen men mest egentligen för min pappas och min mormor och morfars skull då Izo var deras älskade lilla solstråle. Izos pappa var också vår hund och även han dog olyckligt då han råkade bli skjuten på jakt för flera år sedan. Tur i oturen väntade han på små valpar back then, så vi fick ju självklart en av dem då istället, alltså Izo.

Hundar är verkligen som familjemedlemmar så det känns jättekonstigt att vår lilla vargvovve inte finns med oss längre. Men ville bara säga att han verkligen var världens snällaste och mysigaste hund och att jag kommer sakna honom, och hoppas att han får det bra med sin pappa där på andra sidan nu <3