Idag har stressen och verkligheten jagat ikapp mig. Och trots att jag vet att jag måste lugna ner mig lite och försöka landa lite då och då så har jag jättesvårt för att slappna av och ta vara på det jag är uppe i. Men det är bara för att jag vill så mycket mer, så mycket, mycket mer här i livet. Jag vill inte bara lyckas och komma någonstans. Jag vill göra allt också, testa allt, se allt och ibland blir det bara för mycket för mig. För jag vill liksom hela tiden ha mer av allt.

Ofta kan jag till och med känna att jag varken gjort eller åstadkommit någonting de två senaste åren sen jag tog studenten, att jag liksom bara glidit runt, chillat, hälsat på lite vänner hit och dit, festat, rest runt och inte gjort någonting vettigt. Medans många av mina närmsta kompisar antingen har heltidsjobb, snart börjar sista året på universitetet och skaffar lägenhet och kille.

Jag är evigt tacksam för vad jag fått uppleva och se under dessa två åren, det är inte det. Jag har ju trots allt varit i alla världsdelar nu, besökt platser jag inte trodde fanns, skaffat mig vänner från världen över, networkat och jobbat otroligt mycket med bloggen och mitt varumärke. Men samtidigt som jag gjort allt detta så har jag jättesvårt att värdera det jag gör och det jag gjort. Det är svårt att blanda buisness with pleasure med andra ord. Och det är verkligen inte alldeles enkelt alla gånger det här med att blogga, trots att jag verkligen försöker förstå och få andra att förstå värdet i mina sociala medier och mina sociala kanaler även om det nedvärderas av så otroligt många här i Sverige. Vilket naturligt gör det svårare för mig att värdera det jag byggt upp och det jag gör.

Egentligen tror jag bara att jag behöver lite vägledning från någon som förstår, från någon som varit här eller är här där jag är just nu. I det här vägsjälet där jag kan välja att växa eller att fortsätta stå still.

Jag tror dock att allt i grund och botten handlar om att jag jobbar hemifrån med något jag tycker är roligt och då ofta glömmer bort att det faktiskt är ett jobb det jag gör. Och samtidigt som jag älskar hela flexibiliteten med mitt företag så kan det vara riktigt jobbigt också. Jag har jättesvårt att skilja på jobb och privatliv b.la. När är jag ledig egentligen? Är jag någonsin ledig? Vad jag än gör, oavsett om det är en lunch med en vän eller en födelsedagsfest så tänker jag ”hur ska jag blogga om detta?” ”behöver jag ta fler bilder” osv. Något som gör mig otroligt stressad utan att jag själv är medveten om det tror jag för jag kan liksom inte planera längre eftersom att jag måste vara så otroligt fleixbel och lättillgänglig. Jag behöver nog bara lära mig att tacka nej till saker och prioritera, för även om jag vill vara med på allt så funkar det inte så. Vet inte vad jag ville säga riktigt med det här inlägget. Men vill bara att ni ska veta att livet inte är så enkelt som det kanske verkar alla gånger och att jag har jättemycket och göra även fast det kanske inte ser ut som det här på bloggen…