Det viktigaste att ta med sig ifrån det här inlägget: ” Välj inte att må dåligt över att någon har en dyrare väska än dig som du också vill ha. Välj istället att inspireras och ge dig fan på att du också en dag ska kommer köpa en likadan ”
Efter att jag köpte min Chanel så har det varit ovanligt mycket snack kring det här med dyra väskköp och flashiga livsstilar så jag tänkte berätta lite hur jag tänker kring det. För det första så tycker jag att hela den här ” Du måste vara en perfekt förebild om du är stor på sociala medier – annars är du en dålig människa” grejen har gått för långt. Det sätts alldeles för hög press på både mig och andra unga tjejer som är stora sociala medier profiler att vi måste vara de perfekta förebilderna för unga tjejer och killar och det tycker jag känns så himla fel. Jag är ju för fasen själv en en ung tjej? Och hur mycket av livet har inte jag kvar och lära? Man kan inte lägga ansvaret på mig att bygga er till starka, självständiga tjejer, för det är väl trots allt ett ansvar era föräldrar bär i allra högsta grad? Trots det så försöker jag verkligen att inspirera och vägleda er rätt så gott jag bara kan eftersom att jag vet att jag har många unga tjejer och killar som följer mig. Men det som blir så fel är när man hela tiden blir granskad som om man vore någon slags ”life coach” som folk följer slaviskt. Jag är 21 år gammal och jag faktiskt inte kan göra alla rätt eller leva mitt liv efter vad som blir fint att skriva om på bloggen. Jag vill ju visa er min verklighet och mitt liv, ogenomtänkt som genomtänkt.
Det enda jag försöker göra med mina sociala medier i varje fall är att leva mitt liv precis så som jag vill leva det, för att inspirera er till att vilja och våga göra samma sak. Jag tror dock inte att problemet ligger inte i att jag lever det livet jag lever och att jag visar upp det för er. Utan problemet ligger i att samhället har misslyckats med att bygga upp självsäkra individer som förstår att lycka inte sitter i hur många Chanelväskor eller flest fina bilder man har på Instagram. Lycka är något man skapar inom sig, det är ingenting man kan köpa. Alla ansvarar själva för sin egna lycka och det är ingen annan som kan göra dig lycklig och du kan inte heller göra någon annan lycklig.
Jag tycker det är så jävla synd att så många av oss väljer att må dåligt över perfekta feed och lyxiga bloggar istället för att välja att inspireras. Jag är kanske lyckligt lottad men jag har aldrig tittat på ett Instagramkonto och fått ångest. Är det något jag vill ha som någon annan har så tänker jag se till att kämpa för det så att jag får det jag också. Jag tänker inte må dåligt, klaga eller bli avundsjuk för att jag inte har något som någon annan har. Jag väljer istället att ge mig fan på att jag ska ha det jag med och det vill jag att ni också ska göra. För ni kan få precis vad ni vill, jag lovar er!
Varför får man så mycket skit om man köper dyra väskor? Varför höjer ingen på ögonbrynen när man lägger samma summa pengar på resor, konst, hockey eller en annan hobby? Och varför blir inte en kille kritiserad på samma sätt om han lyxkonsumerar en kostym, tv, bil eller klocka?
Vissa tycker det är viktigt att alltid ha det trendigaste hemma och andra tycker att det är härligare att lägga pengar på resor. Alla är olika och alla har olika ekonomiska förutsättningar. Men det är väl det som är så bra? Att vi alla är olika och att vi alla får lägga pengar på exakt vad vi vill? Sen är det väl inte heller så konstigt att de som kan köpa dyra märkesväskor, Christian Louboutin skor och Rolex klockor gör det? Det hade väl vi alla gjort om vi gillade de märkena och hade de pengarna?
Det är så typsikt svenskt att ALLA SKA VARA LIKADANA, ha lika mycket pengar, inte gå utanför normen och absolut inte köpa en väska som motsvarar någon annans månadslön. Vad fasen lägg energin på något annat istället. Vem bryr sig vad andra väljer att lägga sina pengar på? Vad ger det dig att du går runt och stör dig på det? Det är bara du själv som mår dåligt av det.
En annan grej som jag verkligen vill att ni ska veta är att inget utav det jag har idag har serverats för mig på ett silverfat. Jag har slitit hårt sedan jag var 17 år gammal och vill att andra ska inspireras av min resa och förstå att de också kan få exakt allt det jag har om man bara ger sig fan på det. Jag vill visa att man kan om man vill och att man aldrig någonsin får ge upp. Att man inte ska låta sig påverkas av andra. Gå sin egna väg, följa sitt hjärta och glädjas och inspireras av andras framgång istället för att se ner på någon som är stolt över vad han eller hon åstadkommit. Jag menar det är väl världens härligaste grej att ha möjligheten och friheten att kunna spontanköpa en dyr väska eller en resa? Är det inte allas dröm att kunna göra vad man vill när man vill utan att behöva begränsas av sin ekonomi? Det är min dröm i varje fall. För i min värld finns det ingenting som känns så fritt och så härligt än det att jag faktiskt kan göra vad jag vill, när jag vill och det tycker jag alla borde sträva efter.
Så om du nu väljer att spara ihop till något du länge suktat efter, äntligen köper det och sedan måste leva på nudlar resten av månaden och bara vill skrika ut till hela världen att du äntligen kunnat köpa den här fantastiska väskan eller resan – gör det! För du ska kunna göra precis vad du vill för dina pengar utan att någon ska ifrågasätta dig eller se ner på dig. Du ska inte behöva hymla med någonting.
Jag tror inte att lösningen är att ta bort perfekta instagramflöden, jag tror på att tillsammans jobba med på att bygga upp starka och trygga individer som vågar gå sin egna väg och förstår att ”likes” och pengar inte läker en trasig självkänsla, eller gör någon lycklig. Det är så fel att många människor tror att de ska bli lyckliga när de har blivit rika eller när de köpt en väska eller något annat. För du kommer aldrig att bli lycklig så länge du inte förstår att du bestämmer själv om du är lycklig eller inte. Lycka kommer inifrån, och det är något du själv måste skapa. Du kan inte förvänta dig att lycka bara kommer till dig när du fått något du vill ha.
Kram på er <3