Sitter på tåget påväg ner not Malmö där jag imorgon ska hålla i en 30 minuters lång inspirationsföreläsning om min resa och om eget företagande på Malmö Universitet. Det känns lite pirrigt och nervöst men ändå inte alls så jobbigt som många av mina vänner sagt att de hade tyckt att det här hade varit. För i mina öron så är ju det här en grej jag gör för att utvecklas som person och för att bli bättre på något.

Varje gång jag är i en situation där jag känner mig lite outside my comfort zone, nervös eller obekväm så brukar jag alltid försöka fokusera på den positiva känslan jag vet att jag kommer känna efteråt, istället för att tänka att det jag ska göra kommer att gå dåligt. Och det är där jag tror de flesta av oss gör fel. Vi lägger oftast ner mer energi och fokus på att vara rädda för att misslyckas istället för att fokusera på hur vi ska klara något.

Mitt tankesätt överlag är att det inte gör så mycket om det inte blev som jag hade föreställt mig, för i många fall så kommer det faktiskt alltid fler chanser. Jag tänker aldrig “det här kommer inte gå” utan istället “det känns lite svårt nu, men jag kommer klara det”. Jag gör med andra ord alltid så gott jag kan och ser aldrig någonting som inte blev som jag tänkt mig som ett misslyckande, utan endast som en lärdom.

Jag vill aldrig sluta utvecklas och jag tror att utveckling kommer från att man utmanar sig själv. Att göra någonting för första gången är alltid läskigt och det krävs styrka att ta sig an en utmaning. Men bara genom att fatta beslutet att du ska göra någonting du aldrig gjort förut så är du faktiskt halvvägs. Vi måste bli bättre på att utmana oss själva och inte bli för bekväma. Att aldrig gå utanför sin comfort zone kommer aldrig göra zonen större.