VARNING – läs inte om du är flygrädd!
Jag hade en olustig känsla hela dagen kring flygresan hem. Och när jag skulle skicka mina flyguppgifter till Lojsan (som ska hämta mig på Arlanda) så tänkte jag av någon konstig anledning att hon verkligen skulle få användning för dem. Och så la jag ovanligt nog vårt flygnummer på hjärnan….
Nu är det hela kanske inte fullt så dramatiskt som det låter med rubriken ”Nödlandning i Boston”. Men en passagerare ombord på flyget jag var på från Miami behövde få akut hjälp så det är därför vi var tvungna att styra om och nödlanda i Boston så att ambulans kunde komma och hämta henne.
De ropade relativt tidigt in i flygresan ut och vädjade om hjälp av läkare, doktorer eller andra med medicinsk kunskap. Men den räckte inte fullt så långt så vi fick styra om och nödlanda.
Allt har gått bra dock. Eller just med passageraren som behövde hjälp vet jag inte ännu. Men hela nödlandningsgrejen gick bra. Blev dock lite stressad när de bad åt oss alla att läsa emergency kortet som ligger i sätet framför, innan landning, ni vet. Och när flygvärdinnorna började sätta på barnen framför mig sina skor. Men antar att de är en standard grej för oväntade händelser??? Eller jag har faktiskt ingen aning. Det är ju sjukt mycket som händer under en flygresa som vi passagerare aldrig får veta. Tro mig, fick höra ett och annat när jag jobbade som au pair i Dubai där pappan var pilot och mamman gammal flygvärdinna. En gång fick jag till och med säga till att jag inte ville höra mer hahaha. För jag gillar ändå att leva efter ”Det man inte vet, lider man inte av”. Och med dom där fruktansvärt stressiga flygplanshistorierna kände jag att det är bättre att jag är ovetandes om allt det där jag inte kan påverka ändå…
En annan grej som min mamma faktiskt lärt mig är att man ska studera flygvärdinnorna om man känner sig lite orolig eller har en konstig magkänsla. Och om dom ser stressade ut, bör du vara orolig typ.. Och det jobbiga med det var verkligen att två stycken av flygvärdinnorna såg sjukt stressade ut under nästan hela flygningen så ett tag tänkte jag att det här med att en passagerare behöver akut hjälp och att det är därför vi måste landa, var en täckmantel för att vi var bombhotade eller något.
Men allt har gått bra. Och mitt i hela den här dramatiska grejen så har jag varje fall sett något väldigt fint. Och det är samarbetsviljan och gemenskapen det har varit hos passagerarna. Jag är verkligen imponerad över hur alla passagerare samarbetat och varit så tillmötesgående. Men jag antar att det är någon överlevnadsinstinkt som bara kickar igång when it all comes down och det blir dirty and serious. Men det är ju faktiskt väldigt fint. Inte sant?
Aja, vi får se när jag är hemma igen. Det finns inga flyg till Stockholm varken idag eller imorgon så jag är strandsatt/ standby i London. Men är det inte sjukt att universum försökt berätta för mig att den här dagen inte riktigt skulle bli som jag har tänkt mig? (Tänker på den olustiga känslan jag haft i kroppen hela dagen….) Har givetvis pratat med mamma och hon hade haft samma magkänsla. Så sjukt.
UPDATE 12.08!!!!! SÅ GLAD. Jag blev precis confirmad på ett flyg hem från London. Så får komma hem ikväll. Ett tag kollade vi på om jag skulle stanna kvar i London och åka direkt till Marbella härifrån på fredag morgon då det verkligen inte finns några flyg alls pga SAS strejken. Men nääää jag fick en plats. Alltså är så glad för det är så många som väntar på platser. Det kändes verkligen som en film när customer service killen sa ”Let’s get you home miss!” hahaha gud jag börjar typ gråta igen när jag skriver det. För jag började gråta när han sa det.