New York, jag är här nu!

Jag har haft en sjukt bra feeling kring den här New York vistelsen ända sedan jag bokade den. Hamnade brevid en trevlig amerikansk tjej på flyget som varit i Stockholm över helgen och firat en kompis födelsedag. Och när jag skulle lämna customs kom en svensk kille fram till mig och frågade vad jag skulle göra i stan med så mycket packning. Vi pratade en stund och sedan visade han mig vägen till Uber pick up, la till mig på Instagram och så hoppade jag in i en taxi med The Only Way Is Up i hörlurarna och tittar ut genom fönstret och tänker: Det här kommer bli så jävla bra!

Framme vid entrén till lägenhetskomplexet som jag ska bo i, kommer en gullig äldre man springandes emot mig och frågar ”Are you Hanna?” YES, ropar jag! ”Welcome to New York” säger han och ler. Får hjälp med väskorna upp till lägenheten och möts av en bra energi och en superfin, fräsch lägenhet med en terass större än min egen bostad hemma i Stockholm.

Packar upp alla mina tre stora resväskor fyllda av kläder, hänger in i garderoben, fyller badrumsskåpet och ställer in alla mina vitaminer i köket samtidigt som jag lyssnar på några svenska podcasts. Sedan går jag och handlar middag och fylls av lyckorus och excitement.

Jag har varit i New York helt själv förut en gång för flera år sedan och har nog aldrig tidigare känt mig så ensam som jag gjorde då. Bodde på hotell själv, åt hamburgare i baren på någon sportsbar helt själv, gick runt på stan själv och kände mig som den mest ensammaste människan i hela världen i en stad full av puls, liv och rörelse. Den här gången känns det annorlunda trots att lägenheten är tom och trots att jag inte känner så många fler i New York den här gången jag är här. Det känns bara spännande!