Som många av er kanske såg på Instastory häromdagen så bad jag om lite hjälp för hur jag ska komma till freds med min vilsenhet som jag känner. Och eftersom att ni är så jäkla underbara fick jag hur mycket bra tips som helst. Här nedan kommer de tipsen jag tyckte bäst om:

Skriv ner 10 drömmar/ mål du har.

Sök upp en bra livscoach som kan ge dig verktyg du bör använda för att hitta vad du söker efter. Är så skönt och bra att prata med någon helt utomstående som du ej har någon personlig relation till. Som kommer utifrån och tittar på ditt liv ur ett helt annat perspektiv än andra.

Ställ dig frågan “Om jag fick 100 miljoner vad hade jag gjort?” Vilka steg hade jag tagit? Step for Step. Skriv ner och sedan vet du vad du egentligen vill.

Meditera morgon och kväll. Ta hjälp av appar. Svårt i början men efter ett tag kommer du lära dig att lyssna på ditt inre. Så coolt när man väl börjar kunna göra det. Lita på magkänsla och intuition.

Skriv upp livets byggstenar med papper och penna (VIKTIGT!). De olika byggstenarna är: jobb, familj, vänner, boende, kärlek, hobby, hem. Skriv ner vad du vill ha för förändringar i de olika kategorierna. Om 2-3 byggstenar inte känns bra är det varningsklockor.

Började på min vision board igår, kan visa er mer senare. Vart jag köpte vad osv.

Gör en visionboard. Du måste veta vad du vill för att kunna uppnå. Superviktigt att visualisera!

Skriv en tacksamhetsdagbok. Försök varje dag. Skriva ner något under dagen du är tacksam för.

Skriv upp all beslut du känner dig vilsen i – och gör plus och minus listor med de olika besluten/ valen.

Lita på att allt löser sig och sluta stressa upp dig. Lär dig att njuta av det du har nu och vart du är. Man behöver inte alltid vara påväg någonstans. Det behöver inte alltid gå framåt. För att du ska kunna uppskatta saker och ting kan inte allt alltid vara toppen.

Tänk: Vem är du lite avundsjuk på? Vems liv önskade du lite att du hade en gnutta utav? Vad i denne personens liv är det du också vill ha/ åstadkomma? Det behöver inte alltid vara negativt att vara avundsjuk på någon. Så länge man kan omvandla avundsjukan till en drivkraft för en själv.

Svara på frågorna:
Vad gör mig lycklig?
Vad gör mig positiv?
Vad är bra för mig?
Vad/ vem får mig att le?
Vad tycker jag är roligt att göra?
Och fokusera sedan på dessa saker. Tänk på dem. Kolla på pappret du skrivit ner detta på osv. Fokuserar man på det positiva i ens liv så försvinner det negativa automatiskt. Man rensar bort dåliga relationer/ saker i livet som inte är bra för en omedvetet.

Be dina nära och kära skriva ner dina positiva och bra sidor. Och deras tankar om dig. Skönt att höra och bli påmind ibland vad andra tycker och tänker vad fina saker om en. Jag hade faktiskt två killkompisar som ringde mig häromdagen och gav mig komplimanger som gjorde mig så sjukt glad och fick mig att tänka om och tänka positivt om mig själv igen efter tre dagar av att jag bara klankar ner på mig själv. Ibland behöver man bara ett wake up call. En liten påminnelse. Jag pratade även med Molly länge i telefonen igår. Och efter en halvtimmes prat om hur beklagligt vi tyckte att vi livet kändes så började vi skratta när vi insåg att hallå, tjejer, ni har allt många drömmer om. Dags att känna tacksam för det.

Vi brukar oftast vet vad det är vi vill men man kan dela upp det i tre delar: 1. Du vet vad du vill när du är inspirerad, men sen när de känns jobbigt då vet du inte längre. 2. Du vet vad du vill men det finns hinder ex du måste flytta, dina föräldrar tycker de är en dålig idé, du behöver säga upp dig osv.. 3. Du vet inte vad du vill men du gör inte heller någonting för att ta reda på det som att t.ex testa nya saker, umgås med andra människor utanför jobbet, göra om hemma osv.

Kanske viktigaste av allt. Acceptera din känsla av vilsenhet. Förstå att det är något som kommer gå över. Att det är en period i livet som alla måste gå igenom. Acceptera, förstå och lär dig njuta och vara i det utan att stressa upp dig.

NEWSLETTER

Jag vill att DU ska vara en del av min clique. Signa upp dig här, jag hör av mig snart! 

Xoxo, Hanna