När jag berättar för människor att jag bott i Dubai och jobbat som barnflicka i en familj så blir de alltid intresserad över att veta mer och nu såg jag även att jag fått en del kommentarer och mejl om min tid där ifrån er som är nya är på bloggen.
De vanligaste frågorna jag får är: Bodde du hos en arabisk familj? Är det verkligen säkert där? Hur var det att åka dit som kvinna? Är det sant att man måste täcka över knän och axlar på offentliga platser?
Här var vi i den stora, kända moskén i Abu Dhabi. Där behövde men däremot täcka sig som kvinna, därför fick vi låna skynken och sjalar att täcka oss med.
Min tid i Dubai var fantastisk och så respekterad och säker som jag kände mig som kvinna där har jag inte känt någon annanstans i världen. I Dubai är det ingen som ropar något snuskigt efter dig eller kollar in dig som du vore en köttbit som i typ exempelvis Miami (där är ju folk helt galna ärligt talat). Det är snarare så att man undrar varför ingen kollar in en i Dubai haha.
Min flytt till Dubai blev sjukt spontan och redan två veckor efter mitt första skype-samtal med familjen jag skulla jobba hos så tog jag mitt pick och pack och åkte ner. Jag fick kontakt med dem via Facebook-sidan ”Svenskar i Dubai” och det kändes verkligen rätt ifrån första början. Att säga att jag bott i Dubai kan jag tycka låter lite fel ibland eftersom att jag bara var där i två månader men jag jobbade ju trots allt som barnflicka i en familj. Mamman i familjen var svensk och pappan tysk och sen var det två barn som var 4 och 6 år gamla.
Jag minns det som igår hur jag vaknade upp mitt i natten morgonen innan jag skulle flyga ner och kände ”NEJ, jag vill inte åka. Jag har ångrat mig” – men hur jag sedan, så fort jag satte mig på flygplanet bara blev förväntansfull och pirrig i magen över mitt stora äventyr. Jag hade aldrig varit i Dubai och ska jag vara ärlig så hade jag inte varit speciellt mycket barnvakt heller. Men hur svårt kunde det vara att ta hand om två barn tänkte jag? Det här fixar jag! And so I did.
På min allra första arbetsdag så bröt 4-åringen armen.. Ja, nu lät det ju som att det var under min bevakning men det hände faktiskt när han var på skolan.
Första gången när jag blev ensam med barnen och behövde gå på toaletten så ringde jag mamma. ”Kan jag lämna 6 åringen på nedervåningen medan jag springer upp på toaletten?”. Hon skrattade men innerst inne kände hon nog ”Åh, herregud vad har du gett dig in på” haha.
Jag lärde mig jättemycket under de två månaderna jag bodde tillsammans med den här familjen och tog hand om dessa två ur-gulliga killar. Jag utvecklades inte bara på mitt personliga plan utan lärde mig också att man faktiskt behöver den där lilla mängden socker när man bakar bröd för att jästen ska lösas upp och att man ej smälter smöret och ej får glömma ägg till fyllningen man har i kanelbullar haha… Ni som följer mig på Twitter, minns ni detta?
Ett dagboksutdrag ifrån en dag i Dubai
En av de värsta grejerna jag vet är att misslyckas och att känna mig otillräcklig och inte riktigt bra nog. Det finns verkligen ingen känsla jag avskyr mer än att känna mig dålig.
Häromdagen när jag och ena killen satt och gjorde skola vägrade han plötsligt fortsätta trots att jag försökte med alla medel jag kunde komma på och då kände jag mig så himla dålig och misslyckad. Hur svårt kan det vara att få ett barn att tycka att någonting är roligt liksom? Jag fick till och med hålla tillbaka tårarna för att jag tog det hela så personligt. För att det kändes som att det var mig han inte tyckte om.
Min tid i Dubai var verkligen en enda mix av tidiga mornar med barnen, yatch-turer ute på havet, middagar i marinan och sena nätter på nattklubb. Jag trivdes som fisken i vattnet och älskade verkligen barnen jag tog hand om och familjen jag var i. Hade inte kunnat önska mig något bättre. Dock kände jag väl ändå någonstans att det här med barnflicka inte är min grej. Det blev så svårt att blogga eftersom att jag jobbade så mycket mer än många av de andra svenska tjejerna som också var barnflickor.
Hade i varje fall två dagar i veckan ledigt vilket var sjukt nice. Och då blev det oftast beach-häng eller beach-parties ute på palmen tillsammans med vänner.
Ser fram emot att åka tillbaka nu på torsdag och skulle verkligen rekommendera varenda en av er att göra något liknande. Man lär sig så mycket om både sig själv och om andra genom att göra en sån här grej. Ut i världen med er – jag brukar säga att det inte finns någon bättre investering!